PwC lyfter fram i sin nya studie hur viktigt det är att medarbetare känner ekonomiskt välbefinnande. Undersökningen visar bland annat att ekonomiska problem är den främsta källan till stress. En sämre ekonomi leder till ett sämre allmänt välbefinnande, vilket i sin tur kan leda till sämre arbetsprestationer.

I denna guide har vi samlat de viktigaste råden för att förbättra det ekonomiska välbefinnandet bland medarbetare. Vi går igenom vilka verktyg och resurser som arbetsgivare kan använda för att hjälpa medarbetare med sin ekonomi. Låt oss börja med att undersöka innebörden av ekonomiskt välbefinnande.

Vad är ekonomiskt välbefinnande?

Ekonomiskt välbefinnande är ett ganska mångsidigt begrepp. Ibland benämns detta som ekonomiskt välmående eller finansiell hälsa. På engelska har orden financial wellbeing och financial wellness blivit allt mer etablerade.

Ekonomiskt välbefinnande kan ses som det tillstånd där en individ eller ett hushåll kan uppfylla sina nuvarande och framtida ekonomiska behov utan att oroa sig eller känna stress. Det handlar delvis om att ha tillräckligt god ekonomi för att täcka alla grundläggande utgifter. Men begreppet innefattar även en känsla av trygghet för framtiden.

Ekonomiskt välbefinnande innebär också att man har möjlighet att göra ekonomiska val som höjer livskvalitén. Sparande inför ett nytt hem, åka på semester eller planera för pensionen är vanliga exempel. Men det är inte bara ett mått på ekonomiska resurser. Det handlar också om förmågan att kunna hantera resurserna på ett ansvarsfullt och effektivt sätt.

Varför är ekonomiskt välbefinnande viktigt?

Ekonomiskt välbefinnande är viktigt eftersom ekonomiska bekymmer kan ha en betydande inverkan på medarbetares välbefinnande och produktivitet.

Enligt CIPD, en organisation inom HR och utveckling, är många företag medvetna om hur viktigt ekonomiskt välbefinnande är, men att det finns utrymme för förbättring. Många organisationer erbjuder idag förmåner i syfte att stödja ekonomiskt välbefinnande (i form av exempelvis pensions- och skuldrådgivning eller viss ekonomisk utbildning. Däremot har endast 38% har en strategi för ekonomiskt välbefinnande på plats.

CIPD noterar att arbetsgivare prioriterar ekonomiskt välbefinnande allra minst, inom området hälsa och välbefinnande (se bild). Det finns alltså fortfarande mycket att göra – dels för att uppmärksamma om varför ekonomiskt välbefinnande är så viktigt. Men också se till att ekonomin integreras i ett bredare initiativ för hälsa och välbefinnande.

Produktivitet

Kikar vi på sambandet mellan ekonomi och produktivitet finner vi en tydlig koppling. Mer än 83% av HR-cheferna uttrycker oro över hur anställdas ekonomiska problem kan påverka deras produktivitet. Samtidigt tycker 66% av de anställda att ekonomisk stress påverkar deras arbetsliv och privatliv negativt.

Genom att främja ekonomiskt välbefinnande, exempelvis via finansiellt stöd eller utbildning, kan arbetsgivare öka produktiviteten. Anställda som känner sig ekonomiskt trygga är mer engagerade och nöjda med sina jobb, vilket ökar produktiviteten.

Hälsa

CIPD noterar att anställda som kämpar med ekonomiska problem kan uppleva stress, ångest och andra psykiska hälsoproblem. Symptomen kan påverka medarbetarnas förmåga att utföra sitt arbete effektivt.

Man menar att ekonomiska bekymmer kan leda till frånvaro och nedsatt arbetsförmåga – vilket i sin tur kan påverka företagets resultat. Mycket tyder alltså på att ekonomiskt välbefinnande utgör en viktig aspekt av den övergripande hälsan hos medarbetare. Att hjälpa medarbetare tackla ekonomiska frågor kan ha en positiv inverkan både på de anställdas hälsa och företagets resultat.

Employee retention

Det finns även ett viktigt samband mellan ekonomisk stress och personalomsättning. Anställda som upplever högre nivåer av ekonomisk stress känner lägre arbetstillfredsställelse, vilket gör det svårare att behålla personal.

Enligt Work Institute kostar en förlorad medarbetare i genomsnitt en tredjedel av årslönen. Gallup sätter en högre siffra och menar att en ersättare kan kosta en halv till två gånger den ursprungliga medarbetarens lön. Förutom rena anställningskostnader tillkommer även indirekta kostnader, såsom skador på företagets varumärke.

Vad är ett program för anställdas ekonomiska välbefinnande?

Ett program för ekonomiska välbefinnande är ett arbetsgivarinitiativ som syftar till att förbättra det ekonomiska välmåendet bland medarbetare. Det ger de anställda kostnadsfria verktyg och resurser för att förbättra sin situation.

Exempel på program för ekonomiskt välbefinnande

Här är några exempel på program som arbetsgivare kan införa på arbetsplatsen. Observera att detta endast är ett axplock:

1. Utbildningar och workshops: Arbetsgivaren kan arrangera utbildningar och workshops om ekonomisk planering, sparande, investeringar, skatter, budgetering och liknande ämnen. Dessa kan bidra till att öka medarbetarnas kunskap och medvetenhet om ekonomiska frågor.
2. Rådgivning och coachning: Arbetsgivaren kan erbjuda tillgång till ekonomiska rådgivare eller coacher som kan hjälpa medarbetare att utveckla och genomföra en personlig ekonomisk strategi.
3. Löneväxling: Löneväxling är en metod där arbetsgivare erbjuder sina anställda möjligheten att omfördela en del av sin bruttolön till förmåner eller sparande istället för att få det som lön. Det innebär att anställda kan minska sin skattepliktiga inkomst och samtidigt ta del av olika förmåner eller öka sitt sparande.
4. Ekonomiska verktyg och resurser: Genom att tillhandahålla tillgång till digitala verktyg, appar eller plattformar för budgetering, sparande och skuldhantering kan arbetsgivaren hjälpa medarbetare att organisera och hantera sina ekonomiska resurser mer effektivt.
5. Ekonomiska hälsocheckar: Genom att erbjuda regelbundna ekonomiska hälsocheckar kan arbetsgivaren ge medarbetare möjlighet att utvärdera sin ekonomiska situation, få råd och identifiera områden där förbättringar kan göras.

Implementera ett program för ekonomiskt välbefinnande

Det kan tyckas svårt att implementera ett program från grunden, i vilken ände ska man egentligen börja? Det lättaste är att dela upp utmaningen i flera delmål. Vi brukar föreslå något sånt här:

1. Bedöm behoven: Utvärdera anställdas ekonomiska behov genom undersökningar eller intervjuer.
2. Utveckla programmet: Skapa resurser och verktyg för att hantera ekonomiska utmaningar.
3. Sök expertis: Anlita externa experter för att utveckla och genomföra programmet.
4. Kommunicera programmet: Informera anställda om programmet via olika kommunikationskanaler.
5. Utvärdera och justera: Regelbundet utvärdera och anpassa programmet baserat på feedback och ändrade behov.

Genom att investera i deras välbefinnande kan du uppnå ökad produktivitet, minska personalomsättningen och sprida en känsla av motivation och engagemang på arbetsplatsen. Förhoppningsvis kan ni uppnå en win-win situation där både företaget och medarbetarna kan dra nytta av att prioritera ekonomiskt välbefinnande.

Så kan Vilma hjälpa

Ifall du strävar efter att aktivt främja ekonomisk trygghet bland dina medarbetare, så kan Vilmas plattform för ekonomiskt välbefinnande vara den perfekta lösningen! Med Vilma får medarbetarna tillgång till verktyg, resurser och finansiella coacher som stöttar var och en till en bättre ekonomi.